Nu är det verkligt! Nu är jag här! Jag gjorde det faktiskt. Jag åkte. 4 veckor! Det ska bli underbart!
Jag hade väldigt svårt att bestämma mig hur jag skulle ta mig ner. Det var meningen att mamma skulle köra mig, men eftersom hon har fått problem med nacken så blev det inte så. Därför stod valet mellan att ta bilen själv, ta tåget eller bussen. Valet föll på bussen, dels för att jag inte vågar köra genom Göteborg (inte själv första gången i alla fall) men också för jag hade så fruktansvärt stor packning, och då slapp jag tänka på att jag skulle ha koll på den på tåget. På bussen är det bara att ställa in den, och sen hämtar man den när man går av.
Innan jag åkte passade jag på att äta (onyttig) lunch med min sötnos. Friskomålet blev, gott gott! =) Sen bar det av till bussen, där mammsen, pappsen och Anton vinkade av mig. Jag lyckades att inte gråta (de som känner mig vet att det är en stor bedrift!), men det kändes i hjärtat. Det blev inte bättre av att Anton försökte övertala mig att stanna hemma. Men men, jag tog mig iväg!
Tyvärr går det ingen direktbuss till Halmstad, utan jag fick byta i Göteborg. Inte så roligt, för när jag väl dragit mina två väskor och burit min tunga ryggsäck in i Nils Eriksson-terminalen, upptäckte jag att jag gått för långt, så det var bara att vända, och det var då jag fick syn på "Kön" med stort K. Just det tänkte jag, det finns en högskola i Halmstad, just det, det har varit bokmässa i Göteborg, och just det, det är lönehelg. Smart, Linn! Ibland räcker tankarna inte så långt som de borde...
Tack vare en jättesnäll tjej fick jag i alla fall in mina väskor i dubbeldäckarens bagageutrymme, och hittade mig en plats på den nedre våningen (denna snälla tjejen berättade en skräckhistoria som gjorde att jag inte ville sitta på övervåningen). En och en halv timme senare mötte jag upp min söta syster-yster, och så åkte vi hit. Nu är jag här, och det är underbart! Imorgon blir det rekognisering!
Var rädda om, och kom ihåg, gör ingen Blunder! ;)